Radio fakta i sverige
Radio är trådlös överföring av signaler med modulering av elektromagnetiska vågor som blir så kallade radiovågor. Eftersom radiofrekvenser är lägre än det starkaste ljuset är de osynliga. Radiosändningar skickas till en tvåvägsradio av en signalsändare och tas emot av enhetens mottagare. Radio idag betyder nyheter, musik och underhållningsmedia.
Radions historia - Tesla vs Marconi
Det är inte helt klart vem som på egen hand uppfann radion, eller exakt när den uppfanns i slutet av 1800-talet. Enligt många var uppfinnaren den italienske vetenskapsmannen Guglielmo Marconi, men många tror att den verklige skaparen var den serbiske ingenjören Nikola Tesla.
Tesla är den som faktiskt har titeln “Radioens uppfinnare” efter att ha kämpat mot Marconi, som också var hans assistent, om ett patent. Det var inte förrän efter Marconis död som Tesla vann patentkriget, när det avslöjades att Marconi stal 17 patent från sin tidigare chef.
Radions många uppfinnares arbete
Trådlös teknik har utvecklats med tillägg av många uppfinningar. Det är precis så patentsystemet är designat för att fungera. Den som hittar på något får rätten att utveckla sin uppfinning till en produkt, men de måste också publicera hur tekniken fungerar. Andra kan sedan bygga vidare på den tekniken och förbättra den.
Ferdinand Braun förbättrade kretsen av Marconis patent 1898. Mer energi kan försvinna i antennen om gnistgeneratorn inte är direkt ansluten till antennen. Istället använde Brown ett spolsystem. Mottagningskänsligheten är också förbättrad.
Marconi och Brown delade på 1909 års Nobelpris i fysik, och representerade alla dem som bidrog till förverkligandet av radio.
Reginald Fessenden var den första som talade över etern. Den 23 december 1900 ringde han radiooperatören och sa: Om så är fallet, vänligen meddela mig per telegram.” Svaret från Thiessen kom på morgonens signal.
Alexander Meissner patenterade en radiosändare 1913 som utnyttjade den elektriska signalförstärkningsförmågan hos elektronrör. Elektronrör kan låta bättre i både sändare och mottagare. Från omkring 1920 byggdes radiostationer över hela världen.
Radio i Sverige
1907 antogs en lagstiftning som krävde kungligt tillstånd att använda trådlös radioutrustning. Detta gällde även de enklaste mottagarens ägodelar.
I början av 1920-talet började radiosändningar på flera platser. 1922 började telegrafstationen sända ett experimentellt radioprogram från Stockholm. Samma år påbörjade Sveriges Radioaktiebolaget även provsändningar från sin fabriksbyggnad i Kungsholmen.
Radiotjänst började sända den 1 januari 1925. Premiärdagen inleddes med en stormässa, följt av högtidskonsert och uppläsning. Dagen avslutades med nyheter från TT och väderprognos från SMHI.
På 1920-talet fanns det inget tekniskt sätt att förinspela radioprogram, de sändes alla live. 1932 gjordes de första inspelningarna på lackplåtar. I mitten av 1950-talet dök det upp bandspelare med magnetband.
Från 1943 skickades Radiotjänsts pressbilar trådlöst till studiorna. 1957 bytte Radiotjänst namn till Sveriges Radio och monopoliserade radio- och tv-sändningar.
1977 startade Sveriges Lokalradio AB. Radion måste nå folk utanför landet och Stockholms styre håller på att falla sönder. 24 orter får lokalradiostationer och egna sändningsområden.
Radions finansiering
Debatten om kommersiell tv och radio, den så kallade public service, har rasat i Sverige i många år. När Riksdagen 1923 beslöt att landet skulle inrätta och driva ett sändningsnät hade några företag redan börjat provsändningar, men programmering kunde tas över av speciella företag. Pressen, radiobranschen och Tidningarnas Telegrambyrå bildade ett företag och fick tillstånd att producera radioprogram. Företaget hette AB Radiotjänst.
Radiolicens avsåg ursprungligen innehav av en radiomottagare. Därefter installerades mottagare i mitten av några flerbostadshus och högtalarna flyttades till lägenhetskomplexen. På restauranger och andra anläggningar kan radion höras av flera personer. Arvoden för ytterligare talare infördes för att fylla luckor i antagningsbestämmelserna. Dessutom, från 1923, krävdes ytterligare licenser för radioapparater installerade i fordon som bilar, båtar och flygplan.